Sliten men glad !
Hejsan hejsan mina vänner och obekanta.
NU skall jag oterigen uppdatera min blogg, inga bilder ännu heller.. MEN de är pokommande! Po heder och samvete =)
Denna dag har gott underligt longsamt och jag längtar bara mer och mer till söndagen do vi startar HEMOT!! (Till Finland alltso) Vi har tillsammans med barnen städat stallet men misslyckats med försökandet av städningen i självaste huset =( Vi borde DEFINITIVT göra nogot ot saken, men orken är alltför longt borta.. Vi for ta itu med det imorgon (do det troligtvis är alldeles för sent) fastän den nya aupairen anländer po kvällen. Vet inte än om det är jag som skall söka henne fron flygfältet eller om det är pappan, det oterstor visst att se .
Jag vill ha en IPOD TOUCH, NINTENDO DS och en LAPTOP som man själv designat (eller nogon kunnigare :D )
Jag kunde inte tro mina ögon när jag sog "trash-baggen" po nätet :D av Louis Vuitton!!!!
Jag är FRUKTANSVÄRT kär i färgen LILA !! Är otroligt sugen po en oldschool jacka med dragkedja, utan huva och av märket adidas i färgen plommon-lila med Guld-ränder och guld-adidas-märke !! Oh, it would be a nice one...
Snygga män: Luke Macfarlane, Pharell Williams och en modell som-jag-inte-vet-vad-heter :)
Haha, snck om att ha haft en trokig kväll vid datorn. Most ju utnyttja tillfällen do barnen inte ska leka med mig so mycket !
Usch, jag loter som en desperat fjorttis som dregglar efter celebrities. haha. Nej NU. punkt.
Mina tankar vimsar omkring, do jag tänker po saker och ting. Jag har nogon som po mig där hemma väntar, och herre min gud hur jag till hennes kramar längtar! Carolina, du förgyller min groa vardag <3
Nu är det over and out, lack of inspiration, lack of enthusiasm, LACK OF BRAINS!!
Julen stor bakom hörnet!
Ljuuuus i voort Huuuus!! Hihi, jag saknar PLOSTRET.
Vad hemskt att medge, jag har noll julstämning! Här nere i Tyskland har jag inte ens sett glimten av julstämning :( dvs. här i huset var jag bor. Det ligger en loda med julpynt och diverse krimskrams po golvet i teve-rummet. Tycker lite synd om den söta plastiga snögubben som inte sluppit upp i fönstret än.
Julen är so sju-jädrans nära att jag inte kan försto det. Jag känner mig noll förberedd... jag ÄR noll förberedd ! URK!!
Inte en enda julklapp inhandlad, inte ett enda julpynt, inget! PANIK.
visserligen hade jag en usel jul förra oret. Det är lite privatare, men eftersom människor inte kan beté sig, behöver de inte tro att de for fira sin jul med mig.. Det fick dessa tvo personer höra X-antal gonger förra julafton! Usch fy skam.
Hoppas denna jul är bättre och mera stämningsfull, och inte sodan att man hamnar fly hemifron för att fara och sitta i Shell och röka ihjäl sig po cigaretter.
Po tal om CIGARETTER, har JAG av alla människor, varit rökfri en HEL vecka!! Känner mig obeskrivligt stolt!
Har haft en jädrans lust och tänkt var eviga dag po dessa skapelser, har varit helvetes nära po att köpa en ask när jag varit till butiken.. MEN jag har, (otroligt nog) kunnat motsto frästelsen :) Jag är en stolt kvinna po 20 or, som känner sig som nogot i stil med BRIDGET JONES och hennes dagbok ! Haha
Jag har suttit vid denna dator so gott som halva dagen och surffat po Facebook och diverse sidor. Varit otroligt nära att beställa kläder fron www.blue-tomato.com och blivit kär i skor, smycken och kläder som jag fyndat po andra bloggares bloggar ! (lät lite lustigt)
Skall dessutom FÖRSÖKA under jullovet designa min blogg, so att den blir trevligare att logga in po och att det ser trevligare ut för läsaren! Den som fixat ihop bloggen >>Designa din egna blogg<< är en klok människa! har redan snokat runt lite, so jag vet vad jag skall ta itu med direkt do jag kommer ot min egna dator!
Skall dessutom ladda upp en hel massa bilder, tyvärr har jag inga fron mitt jobb för tillfället! Min kamera (med trasig blixt) blev i Finland, och dehär barnen äger en urgammal digi-kamera som är lite knepig. Men kanske jag for dedär fjuttigt fo fotona in po datan bara pappan kommer hem?
Men nu är det dags för mig att avsluta detta kapitel, och otergo till den groa vardagen. dvs mata hästana och sedan göra sig klar för sovandet!
(Moste ännu tillägga att det har varit kul att pappan lämnat sin dator hemma idag! Har nästan hunnit vänja mig med det ... Imorgon är den dock borta igen :(, men hoppeligen kan jag uppdatera bloggen MED bilder po kvällen)
Tack för mig.
Auf Wiedersehen // Camilla
Grüß gott!
Här e jag, skriver blogg och troligtvis kommer detta inlägg att bli ganska longt .
Jag började fundera över skolgong osv. Jag disskuterade detta ämne med den äldsta av "mina" barn och jag fick veta att om hon hade haft bättre betyg när hon "gick ut 4:an" skulle hon ha direkt övergott till GYMNASIUM vilket fick mig riktigt paff ! Po tal om lite andra skolsystemer än i Finland !!
Jösses vilken mängd läxor de ger ot barn som gor i femman, som denna flicka , hon gor i real-schule som är typ som högstadiet men dessa klasser gor fron klass 5-10 istället för 7-9 so som i Finland! Jag är totalt förvonad över vilken mängd böcker flickan gor och kommer med fron skolan, och vilken mängd läxor. Femmans matematik var ju enkel som bara vad , och nu är de i gymnasie nivo :S USCH säger jag. Visst är ju barnen uppväxta och vana med detta, men jag anser att största delen av barnen som gor i femman är ganska omogna för att klara av alla dessa uppgifter och diverse tester de har! Men det är ju inte mitt problem, men jag anser iaf att det är lite väl mycket press po barnen här i Tyskland!
Jag vet att mina förklaringar är ganska underliga och roddiga, men hoppas än non av er förstor min "point".
Nu har jag ätit kvällsmol och schoko-lebkuchen (hujj) och är mätt som en plätt! Dags att go och sova med barnen.
Guten nacht!
Auf Wiedersehen // Camilla
Back in the woods
Jag har tusen saker att göra. Longera hästar, rida nogra och annars ockso ta hand om stallet, se till att barnen far till skolan osv. Som tur kom pappan hem fron sjukhuset idag, so kanske han hjälper mig med att sköta självaste stallet och att väcka barnen po morgonen. Men däremot är det nog min uppgift att göra det mesta. Trots allt, är jag ju en AuPair.
Jag skulle vilja designa om min blogg, lägga in bilder, laga det fint.. MEN jag har inte tid med sodant. Om jag hade mycket pengar skulle jag kunna anställa nogon design-freak individ som skulle fixa det för mig för mot en liten slant.
Men tyvärr finns det ingen sodan individ, inte heller nogon snäll individ som skulle göra det gratis :)
Det hände nogot ganska underligt po söndag kväll.
När vi väl hade borstat vora tänder och släckt alla lampor i nedre voningen och skulle söka oss upp till rummena för att sova, kännde jag en konstig lukt. Jag öppnade spisen och märkte att det var en minimal loga, so jag slängde en ved-klabbe till in i spisen. När äldsta flickan hade gott in i sitt rum, kom hon ut tillbaka och sade att det luktar jätte konstigt, do rokade jag bara se upp mot lampporna och do tände det mig (eftersom det var rök i huset) att jag hade satt po batteriet i mitt rum. Jag sade ot barnen att de skulle go ner och öppna dörren och vänta po mig. Jag öppnade dörren till mitt rum och det ENDA jag sog var SVART RÖK. Batteriet/värme elementet hade exploderat, börjat brinna, börjat smälta och sedan pobörjat den grymma produktionen av giftig rök. Det var SJUKT hur mycket rök där fanns.
Klockan var över 9 och jag gav rockar ot barnen, förde dem till stallet där de fick vara so länge jag ringde brankkoren. Inga logor syndes i mitt rum, men det var so fruktansvärt mycke rök att brandmännen (som var sjukt snygga) fick ta po sig rökdykar masker med dess tillbehör.
Polisen som förhörde mig (ifall jag skulle varit boven) var ockso ganska fin, so jag glömde ju bort att jag var ansvarig över hela huset och ALLT som här finns och bara stod och dregglade efter polisen. Haha.
Skämt och sido..
Mitt rum är alltso nu SVART och luktar illa, en del av trägolvet förstört plus att spindelnäten som tidigare varit osynligt vita, var nu färgade, och jag vill definitivt hitta boven som orkat ödsla tid po att täcka mitt rum med dessa nät. morr!
Alla mina saker är oxo täckta av svart damm och aska, men SOM TUR förstördes inget, ingen människa skadades och allt gick undan snabbt. Det kommer ta LÄNGE innan jag for rummet i skick. Hoppas pappan har lite sjukledigt nu, so kanske han hinner ta en titt och hjälpa mig :) Hehe
Det som jag märkt, är att jag är usel po att holla inläggena korta. Tycker synd om er fo individer som läser det här. Es tut mir sehr leid :(
(Ni märker säkert att jag har en tysk dator i användning eftersom jag inte for bokstaven "a med boll" .)
Nu äta lite till, Sen är det sovandags!
Hoppas jag for träffa nogra kivoga tyska brudar i Finland i sommar (Nej jag är inte lesbisk, tyvärr)
Auf Wiedersehen // Camilla
Mein Urlaub ist Zu Ende !
Hej på er alla igen.
Så var min födelsedag över och ingen krapula syns till. Gårdagen gick väldigt lugnt tills vi öppnade champagne och rödvins flaskorna. Emilie blev packad som bara vad här hemma i hennes lya, medans jag blev ganska full när vi gick till krogen. Värst var jag nog när Emilie gick in i Kebab-kiosken och jag stod utanför. Kännde mig som en H*RA som vinkade bilar till sig. Jag tyckte det var roligt att vinka åt random bilister, och plötsligt sade jag på skoj åt Emilie "haha, han vänder om". Jag tä'nkte för mig själv "jaaaajaaa, yeah sure" men det gjorde han ju. Han körde brevid mig och frågade en massa på Tyska, och full som jag var, pratade jag engelska tillbaka. Han förstod NOLL engelska och jag började förklara på min tyska att min väninna stå där inne i kiosken. Då sade han att han skulle köra lite längre fram, parkera bilen och när vi var klara från kiosken skulle vi gå ner till honom. Fan heller att vi gjorde de :D Äääh, men eftersom det var min födelsedag, ansåg jag att jag hade rätten till att leva lite pelle :)
Det var en helt okej krog, men det var någonting som fattades. Jag vet inte vad men det var absolut inte karisbor eller någo as-packade finnar. men någonting fanns inte där. Efter en stund senare, gick jag och Emilie in i rök-rummet där jag ansåg att det är dags att gå hem. Emilie var super trött, och jag mådde mystiskt.
Efter ett äventyr hem till Emilies lya, märkte vi framför hennes dörr att NiKOLAUS har varit på besök och lämnat två choklad-julgubbar åt oss under kvällen. Vad gullit.
Jag hade faktist sett framemot matchen som skulle vara idag, men just när jag och Emilie skulle rusa iväg till Bahn, fick hon ett meddelande av sin tränare att matchen är inställd av motståndar laget. Skulle ju vari kul att se hur Emilies vänner spelar. Men vi blev hemma istället. Plötsligt plingade det på dörren och där kom den äldsta pojken med en Geburtstag-geschenke som var åt mig. Dedär tre pojkarna i Emilies familj är så söta. Tack ska ni ha! (fast ni inte läser min blogg :))
Sedan gick jag och Emi till Eis-Diele (glass-bar) och åt oss mätta på lite glass :) Vi gick runt i Foot-Locker och New Yorker butikena en liten stund, köpte en ask cigaretter och återvände hem tillbaka.
Nu längs med kvällen har vi bara latat oss och så kommer kvällen antagligen att fortsätta.
Ska ju endå upp senast 8 imorgon bitti för att sedan bege mig av till Tåget, som beger sig till Landshut.
Bajs.
Auf Wiedersehen // Camilla
Så var den dagen över.
Suck att den dag redan är över. Skulle helst vilja stanna i Stuttgart LÄNGE, men dag för dag är ja närmare dagen då jag hamnar packa mitt och hoppa på tåget tillbaka till Vilsbiburg. Kommer vara konstigt tt bli lika isolerad igen som jag redan varit några veckor.
Men idag hade jag återigen en sovmorgon då Emilie steg upp 7 och gick ner för att föra minstingen till Bahn så att han slipper med dagis till .. dagis. haha
Jag vaknade ungefär halv 1 idag, steg upp och gick ner med Emilie för att laga mat åt oss och åt hennes Familj!
De va skit gott men jag åt nog för mycke för jag tänkte spricka.
Efter någon timme åkte vi iväg med S-Bahn in till Stuttgart för att sedan byta till U-bahn och åka vidare till Nellingen där hennes handbolls träning skulle infinna sig.
Under bytet i Stuttgart hamnade vi springa lite och Emilie skrek bakom mig "Spring ia, Spring!!" och jag sprang, HOPPADE in i tåget och dörrana stängdes. I samma ögon blick (sekund) vände jag mig om och märkte att Emilie inte hann med på tåget. HJÄLP!!! jag bara skrattade och glodde på Emilie som sa "hej meddi skunk" och jag visste fan inte vad jag skulle göra. Som tur var, var jag tillräckligt smart för att hoppa av på nästa ställe och väntade cirka 10 min på att jag skulle se en rödrockad Emilie som skulle vinkka från tåget åt mig. Jag hade ju ingen telefon, för den hade jag då glömt hemma hos Emilie.. Men allt ordnade sig och vi hamnade tillbaka på samma tåg med avgång mot Nellingen.
Vi kom hem för en timme sedan ungefär, och det börjar bli sovdags. Har ingen lust att gå och lägga mig, för då vet jag att jag är igen ett steg närmare Söndagen :(
Emilie, jag är stolt över hur bra du spelade idag!
Auf Wiedersehen // Camilla
Deutschland über alles!
Nu har jag igen en hel del nyheter att dela med mej av. m
Som ni alla vet (eller borde veta), så hade jag ju en familj redan klar i Stuttgart. Jag hade ju fått platsen och allt.. MEN!!!
Efter alla dessa mejl jag skrev till dem om "förlåt men jag kan inte ringa eller mejla er på ett tag nu eftersom jag inte har ert nummer eller en dator till mitt förfogande" så bestämde de sig endå för att säga NEJ till mej.
Fan jag blev så arg när de ännu till täcktes ljuga ihop en sån lögn som att jag inte skulle ha skickat AuPair-kontraktet tillbaka med min underskrift på, var nog de dummaste jag har hört om. Allt detta är ett enda stort missförstånd, främst från Familjens sida och jag e super lessen över att de täcks göra så mot mig. MEN kanske allt detta var ett tecken av Gud att denna Familj trots allt inte är så passlig för mig som de tidigare har verkat.
I alla fall, så hade min "agentur" här i Tyskland redan en ny Familj åt mej som var intresserade av mig, och jag tänkte mig att okej, kanske allt klarnar upp!
Jag ringde den nya familjen tidigare idag, då jag och Emilie var nere hos hennes familj och väntade på att maten skulle bli klar, och mamman där hade dåliga nyheter. Hennes baby hon skulle föda i maj, var död. Hon hade fått ett missfall och nu behövde de ingen AuPair mera. Hon hade verkat super trevlig och hon sade själv att hon hade fått en VÄLDIGT positiv bild av mig och fastän hon inte ännu hade sett mig var hon till 99 % berädd att ge platsen åt mig (vilket hörs egoistiskt, men hon sade det faktist själv) men eftersom den tragiska incidenten hade hänt, så behöver dom inte längre en AuPair.
Men mamman ville så gärna ge mig en chans till, dock inom en lite annan buisness än AuPair.
Mamman i denna familj jobbar inom hotell-buisness och hon erbjöd mig en utbildningsplats inom hotell-buisnessen vilket lät så jävla bra att jag inte visste skulle ja gråta eller jubla. jag gjorde ingetdera, men tackade henne redan för denna fina möjlighet. Jag vet ju inte ens om detta stämmer, men det lät alltför bra för att vara sant.
I vilket fall som helst, så sa hon oxå att hon hade redan kontaktat min agentur och sagt åt henne att de inte längre behöver en AuPair, men att min agentur skulle ha en annan familj åt mej i stuttgart.
Imorgon tillbringar jag alltså min tid framför datorn och i telefon, så att jag får en klar bild av vad som kommer att hända här nest. Utbildningsplatsen skulle ju vara sååå bra, men jag skulle inte klara av det financiellt med tanke på lägenhet osv. Därför skulle ju AuPair jobbet vara så bra för mej just nu eftersom jag endå vill stanna i Tyskland så länge ja bara kan. MEN jag skall inte ropa HEJ förrän jag är över bäcken. Det är den största orsaken varför jag just nu vill avsuta mitt bloggande om detta ämne för idag.
För cirka en timme sedan kom jag och Emilie hem från Sportsbar Victory, som ligger alldeles i närheten av var Emilie bor. Där avnjöt vi 3 drinkkar och disskuterade villt både sexuella och icke-sexuella ämnen tills vi kom fram till att "nej nu e ja så slut att vi börjar dra oss hemåt". Så fort jag fick chansen, satt jag ner mig vid denna Laptop och började detta blogg inlägg.
Det jag hoppas från morgondagen är att jag får ens en endaste en god nyhet.. orkar inte längre uppleva Dejavúer.
Men tack för mig, och sist men inte minst skall jag bekänna en sak: Jag blev lite små berusad av 2 drinkkar och ett 0,5 liters stop :D HAHA.
Auf Wiedersehen / Camilla
En STOR uppdatering!
Förlåt mig massor att jag varit så lat med skrivandet! Har haft ganska fullt upp med dittan dattan plus att jag nu har landat här i älskade Tyskland!
Jag tycker själv heller inte om att varken skriva eller läsa långa inlägg, men att nu försöka få er alla att få en helhets bld över vad jag egentligen sysslat med på senaste tiden så måste jag, tyvärr, skriva ett långt inlägg.
Som de flesta redan vet, hadde ja en inflyttningsfest 4 Oktober, och den var dock väldigt lyckad! vi var en passlig mängd kompisar hos mej, vi skrattade och drack mängder med alkohol. Vissa var ännu i skick innan vi befann oss på krogen, medan vissa var ganska VÄL berusade innan vi ens hann lägga tanken på en avfärd mot vårt "älskade" After Eight ".
Som ntur var, höll min lägenhet ihop genom hela festen och människorna verkade ha de roligt o bra.
Tacka er alla för att ni orkade lägga foten in i min lilla lya och förgylla min kväll.
För övrigt har jag trivats super bra i min fina lya på Tallmogränd i Karis! fastän lägenheten är på första våningen, klarade jag mej bra (förutom då vissa incidenter som jag inte tänker nämna här :P ) och jag trivdes som fisken i vattnet!
Saknar min lägenhet :(
Plötsligt fick jag några ideer på att fara utomlands och jobba, främs då som AuPair, vilket jag redan tidigare har nämnt.
Men denna gång var det Tyskland dit jag ville.
Miljontals ansökningar har skickats och jag fick kontakt med en familj med endast ett barn i Stuttgart. Jag hade redan fått platsen från första januari ett år framåt.
MEN, sedan ringde en Finsk mamma och väckte mig en måndag morgon, när jag ännu var hemma i Finland.
Hennes dåvarande AuPair hadde redan sagt upp kontraktet innan hon hann hem till deras hus, och hon ville fara hem tillbaka, så hon behövde hastigt en ny Au-Pair som snabbt kunde komma o sköta om deras barn och djur.
Nåja, efter 1 timmes sovande (jag skulle egentligen fundera en timme) ringde mamman pånytt och frågade "nåh, när kan du komma, ida eller imorgon?" jag svarade glatt och lite confused "nå, om de passar så imorgon!"
Så alltså Tisdagen den 11 November hoppade lilla jag på flyget Richtung münchen o mellanlandade i Köpenhamn.
Och nu har jag varit cirka 95km utanför München i en lite stad som heter Vilsbiburg, mitt ute på landet bland åkrar.
Har alltså varit utan dator ganska så länge eftersom jag har varit ensam med barnen (11 och 9 åriga flickor plus en pojke som är 6 år gammal) då föräldrana ha varit i Finland på någo jobb-resor .
Ärligt talat så trivs jag tyvärr inte som fisken i vattnet där ute på landet. Jag har antagligen vuxit upp nu och blivit mera en stads-människa och därför har jag inga planer på att stanna hos denna familj eftersom jag är totalt isolerad från någo liv där jag har möjligheter till nya bekantaskaper. Familjen är dock jätte trevlig och barnen beter sig bättre i mitt sällskap än va de gör när nåndera av föräldrana är hemma. Haha :)
För tillfället Sitter jag i en liten mysig lägenhet i Leonberg, utanför Stuttgart (med S-Bahn tar det cirka 30 min) hos min käre vän Emilie Källman. Hon är också som AuPair i Tyskland och dessutom i vår älskade stad .
Hit anlände jag igår cirka 13:00 med tåg från Landshut (nära Vilsbiburg) och det känndes så härligt att få komma bort från mamma rollen för en hel vecka! Dethär är min semester för i år, och jag tror den kommer bli toppen!!!!
Just nu ligger Emilie bakom mej i sin säng och snarkar (hon sov endast 3 timmar inatt medan jag har sovit dryga 8 timmar ! Fyfan vad skönt att int hamna stiga upp tidigt! Jag fixade mig klar, tog S-bahn in till Hauptbanhof där jag träffade Emilie som redan hade begett sig iväg 8 på morgonen för ett inträdesprov till en utbildningsplats i Centrum!
Vi gick på kaffe, snarvlade gamla minnen och dorg iväg hem tillbaka.
Skall senare iväg till en pub här nära för att se vem som lirar biljard bättre!
AUF VIEDERSEHEN / Camilla
