Sliten men glad !
Hejsan hejsan mina vänner och obekanta.
NU skall jag oterigen uppdatera min blogg, inga bilder ännu heller.. MEN de är pokommande! Po heder och samvete =)
Denna dag har gott underligt longsamt och jag längtar bara mer och mer till söndagen do vi startar HEMOT!! (Till Finland alltso) Vi har tillsammans med barnen städat stallet men misslyckats med försökandet av städningen i självaste huset =( Vi borde DEFINITIVT göra nogot ot saken, men orken är alltför longt borta.. Vi for ta itu med det imorgon (do det troligtvis är alldeles för sent) fastän den nya aupairen anländer po kvällen. Vet inte än om det är jag som skall söka henne fron flygfältet eller om det är pappan, det oterstor visst att se .
Jag vill ha en IPOD TOUCH, NINTENDO DS och en LAPTOP som man själv designat (eller nogon kunnigare :D )
Jag kunde inte tro mina ögon när jag sog "trash-baggen" po nätet :D av Louis Vuitton!!!!
Jag är FRUKTANSVÄRT kär i färgen LILA !! Är otroligt sugen po en oldschool jacka med dragkedja, utan huva och av märket adidas i färgen plommon-lila med Guld-ränder och guld-adidas-märke !! Oh, it would be a nice one...
Snygga män: Luke Macfarlane, Pharell Williams och en modell som-jag-inte-vet-vad-heter :)
Haha, snck om att ha haft en trokig kväll vid datorn. Most ju utnyttja tillfällen do barnen inte ska leka med mig so mycket !
Usch, jag loter som en desperat fjorttis som dregglar efter celebrities. haha. Nej NU. punkt.
Mina tankar vimsar omkring, do jag tänker po saker och ting. Jag har nogon som po mig där hemma väntar, och herre min gud hur jag till hennes kramar längtar! Carolina, du förgyller min groa vardag <3
Nu är det over and out, lack of inspiration, lack of enthusiasm, LACK OF BRAINS!!
Julen stor bakom hörnet!
Ljuuuus i voort Huuuus!! Hihi, jag saknar PLOSTRET.
Vad hemskt att medge, jag har noll julstämning! Här nere i Tyskland har jag inte ens sett glimten av julstämning :( dvs. här i huset var jag bor. Det ligger en loda med julpynt och diverse krimskrams po golvet i teve-rummet. Tycker lite synd om den söta plastiga snögubben som inte sluppit upp i fönstret än.
Julen är so sju-jädrans nära att jag inte kan försto det. Jag känner mig noll förberedd... jag ÄR noll förberedd ! URK!!
Inte en enda julklapp inhandlad, inte ett enda julpynt, inget! PANIK.
visserligen hade jag en usel jul förra oret. Det är lite privatare, men eftersom människor inte kan beté sig, behöver de inte tro att de for fira sin jul med mig.. Det fick dessa tvo personer höra X-antal gonger förra julafton! Usch fy skam.
Hoppas denna jul är bättre och mera stämningsfull, och inte sodan att man hamnar fly hemifron för att fara och sitta i Shell och röka ihjäl sig po cigaretter.
Po tal om CIGARETTER, har JAG av alla människor, varit rökfri en HEL vecka!! Känner mig obeskrivligt stolt!
Har haft en jädrans lust och tänkt var eviga dag po dessa skapelser, har varit helvetes nära po att köpa en ask när jag varit till butiken.. MEN jag har, (otroligt nog) kunnat motsto frästelsen :) Jag är en stolt kvinna po 20 or, som känner sig som nogot i stil med BRIDGET JONES och hennes dagbok ! Haha
Jag har suttit vid denna dator so gott som halva dagen och surffat po Facebook och diverse sidor. Varit otroligt nära att beställa kläder fron www.blue-tomato.com och blivit kär i skor, smycken och kläder som jag fyndat po andra bloggares bloggar ! (lät lite lustigt)
Skall dessutom FÖRSÖKA under jullovet designa min blogg, so att den blir trevligare att logga in po och att det ser trevligare ut för läsaren! Den som fixat ihop bloggen >>Designa din egna blogg<< är en klok människa! har redan snokat runt lite, so jag vet vad jag skall ta itu med direkt do jag kommer ot min egna dator!
Skall dessutom ladda upp en hel massa bilder, tyvärr har jag inga fron mitt jobb för tillfället! Min kamera (med trasig blixt) blev i Finland, och dehär barnen äger en urgammal digi-kamera som är lite knepig. Men kanske jag for dedär fjuttigt fo fotona in po datan bara pappan kommer hem?
Men nu är det dags för mig att avsluta detta kapitel, och otergo till den groa vardagen. dvs mata hästana och sedan göra sig klar för sovandet!
(Moste ännu tillägga att det har varit kul att pappan lämnat sin dator hemma idag! Har nästan hunnit vänja mig med det ... Imorgon är den dock borta igen :(, men hoppeligen kan jag uppdatera bloggen MED bilder po kvällen)
Tack för mig.
Auf Wiedersehen // Camilla
Grüß gott!
Ciao alla igen :)
Här e jag, skriver blogg och troligtvis kommer detta inlägg att bli ganska longt .
Jag började fundera över skolgong osv. Jag disskuterade detta ämne med den äldsta av "mina" barn och jag fick veta att om hon hade haft bättre betyg när hon "gick ut 4:an" skulle hon ha direkt övergott till GYMNASIUM vilket fick mig riktigt paff ! Po tal om lite andra skolsystemer än i Finland !!
Jösses vilken mängd läxor de ger ot barn som gor i femman, som denna flicka , hon gor i real-schule som är typ som högstadiet men dessa klasser gor fron klass 5-10 istället för 7-9 so som i Finland! Jag är totalt förvonad över vilken mängd böcker flickan gor och kommer med fron skolan, och vilken mängd läxor. Femmans matematik var ju enkel som bara vad , och nu är de i gymnasie nivo :S USCH säger jag. Visst är ju barnen uppväxta och vana med detta, men jag anser att största delen av barnen som gor i femman är ganska omogna för att klara av alla dessa uppgifter och diverse tester de har! Men det är ju inte mitt problem, men jag anser iaf att det är lite väl mycket press po barnen här i Tyskland!
Jag vet att mina förklaringar är ganska underliga och roddiga, men hoppas än non av er förstor min "point".
Nu har jag ätit kvällsmol och schoko-lebkuchen (hujj) och är mätt som en plätt! Dags att go och sova med barnen.
Guten nacht!
Auf Wiedersehen // Camilla
Här e jag, skriver blogg och troligtvis kommer detta inlägg att bli ganska longt .
Jag började fundera över skolgong osv. Jag disskuterade detta ämne med den äldsta av "mina" barn och jag fick veta att om hon hade haft bättre betyg när hon "gick ut 4:an" skulle hon ha direkt övergott till GYMNASIUM vilket fick mig riktigt paff ! Po tal om lite andra skolsystemer än i Finland !!
Jösses vilken mängd läxor de ger ot barn som gor i femman, som denna flicka , hon gor i real-schule som är typ som högstadiet men dessa klasser gor fron klass 5-10 istället för 7-9 so som i Finland! Jag är totalt förvonad över vilken mängd böcker flickan gor och kommer med fron skolan, och vilken mängd läxor. Femmans matematik var ju enkel som bara vad , och nu är de i gymnasie nivo :S USCH säger jag. Visst är ju barnen uppväxta och vana med detta, men jag anser att största delen av barnen som gor i femman är ganska omogna för att klara av alla dessa uppgifter och diverse tester de har! Men det är ju inte mitt problem, men jag anser iaf att det är lite väl mycket press po barnen här i Tyskland!
Jag vet att mina förklaringar är ganska underliga och roddiga, men hoppas än non av er förstor min "point".
Nu har jag ätit kvällsmol och schoko-lebkuchen (hujj) och är mätt som en plätt! Dags att go och sova med barnen.
Guten nacht!
Auf Wiedersehen // Camilla
Back in the woods
Noja. Nu är jag do tillbaka ute po okrana, bland trädena. Känns (otroligt nog) ganska hemma! Okej ärligt talat trivs jag ju inte som fisken i vattnet men här behöver jag inte tänka po att ha pengar tillexempel.
Jag har tusen saker att göra. Longera hästar, rida nogra och annars ockso ta hand om stallet, se till att barnen far till skolan osv. Som tur kom pappan hem fron sjukhuset idag, so kanske han hjälper mig med att sköta självaste stallet och att väcka barnen po morgonen. Men däremot är det nog min uppgift att göra det mesta. Trots allt, är jag ju en AuPair.
Jag skulle vilja designa om min blogg, lägga in bilder, laga det fint.. MEN jag har inte tid med sodant. Om jag hade mycket pengar skulle jag kunna anställa nogon design-freak individ som skulle fixa det för mig för mot en liten slant.
Men tyvärr finns det ingen sodan individ, inte heller nogon snäll individ som skulle göra det gratis :)
Det hände nogot ganska underligt po söndag kväll.
När vi väl hade borstat vora tänder och släckt alla lampor i nedre voningen och skulle söka oss upp till rummena för att sova, kännde jag en konstig lukt. Jag öppnade spisen och märkte att det var en minimal loga, so jag slängde en ved-klabbe till in i spisen. När äldsta flickan hade gott in i sitt rum, kom hon ut tillbaka och sade att det luktar jätte konstigt, do rokade jag bara se upp mot lampporna och do tände det mig (eftersom det var rök i huset) att jag hade satt po batteriet i mitt rum. Jag sade ot barnen att de skulle go ner och öppna dörren och vänta po mig. Jag öppnade dörren till mitt rum och det ENDA jag sog var SVART RÖK. Batteriet/värme elementet hade exploderat, börjat brinna, börjat smälta och sedan pobörjat den grymma produktionen av giftig rök. Det var SJUKT hur mycket rök där fanns.
Klockan var över 9 och jag gav rockar ot barnen, förde dem till stallet där de fick vara so länge jag ringde brankkoren. Inga logor syndes i mitt rum, men det var so fruktansvärt mycke rök att brandmännen (som var sjukt snygga) fick ta po sig rökdykar masker med dess tillbehör.
Polisen som förhörde mig (ifall jag skulle varit boven) var ockso ganska fin, so jag glömde ju bort att jag var ansvarig över hela huset och ALLT som här finns och bara stod och dregglade efter polisen. Haha.
Skämt och sido..
Mitt rum är alltso nu SVART och luktar illa, en del av trägolvet förstört plus att spindelnäten som tidigare varit osynligt vita, var nu färgade, och jag vill definitivt hitta boven som orkat ödsla tid po att täcka mitt rum med dessa nät. morr!
Alla mina saker är oxo täckta av svart damm och aska, men SOM TUR förstördes inget, ingen människa skadades och allt gick undan snabbt. Det kommer ta LÄNGE innan jag for rummet i skick. Hoppas pappan har lite sjukledigt nu, so kanske han hinner ta en titt och hjälpa mig :) Hehe
Det som jag märkt, är att jag är usel po att holla inläggena korta. Tycker synd om er fo individer som läser det här. Es tut mir sehr leid :(
(Ni märker säkert att jag har en tysk dator i användning eftersom jag inte for bokstaven "a med boll" .)
Nu äta lite till, Sen är det sovandags!
Hoppas jag for träffa nogra kivoga tyska brudar i Finland i sommar (Nej jag är inte lesbisk, tyvärr)
Auf Wiedersehen // Camilla
Jag har tusen saker att göra. Longera hästar, rida nogra och annars ockso ta hand om stallet, se till att barnen far till skolan osv. Som tur kom pappan hem fron sjukhuset idag, so kanske han hjälper mig med att sköta självaste stallet och att väcka barnen po morgonen. Men däremot är det nog min uppgift att göra det mesta. Trots allt, är jag ju en AuPair.
Jag skulle vilja designa om min blogg, lägga in bilder, laga det fint.. MEN jag har inte tid med sodant. Om jag hade mycket pengar skulle jag kunna anställa nogon design-freak individ som skulle fixa det för mig för mot en liten slant.
Men tyvärr finns det ingen sodan individ, inte heller nogon snäll individ som skulle göra det gratis :)
Det hände nogot ganska underligt po söndag kväll.
När vi väl hade borstat vora tänder och släckt alla lampor i nedre voningen och skulle söka oss upp till rummena för att sova, kännde jag en konstig lukt. Jag öppnade spisen och märkte att det var en minimal loga, so jag slängde en ved-klabbe till in i spisen. När äldsta flickan hade gott in i sitt rum, kom hon ut tillbaka och sade att det luktar jätte konstigt, do rokade jag bara se upp mot lampporna och do tände det mig (eftersom det var rök i huset) att jag hade satt po batteriet i mitt rum. Jag sade ot barnen att de skulle go ner och öppna dörren och vänta po mig. Jag öppnade dörren till mitt rum och det ENDA jag sog var SVART RÖK. Batteriet/värme elementet hade exploderat, börjat brinna, börjat smälta och sedan pobörjat den grymma produktionen av giftig rök. Det var SJUKT hur mycket rök där fanns.
Klockan var över 9 och jag gav rockar ot barnen, förde dem till stallet där de fick vara so länge jag ringde brankkoren. Inga logor syndes i mitt rum, men det var so fruktansvärt mycke rök att brandmännen (som var sjukt snygga) fick ta po sig rökdykar masker med dess tillbehör.
Polisen som förhörde mig (ifall jag skulle varit boven) var ockso ganska fin, so jag glömde ju bort att jag var ansvarig över hela huset och ALLT som här finns och bara stod och dregglade efter polisen. Haha.
Skämt och sido..
Mitt rum är alltso nu SVART och luktar illa, en del av trägolvet förstört plus att spindelnäten som tidigare varit osynligt vita, var nu färgade, och jag vill definitivt hitta boven som orkat ödsla tid po att täcka mitt rum med dessa nät. morr!
Alla mina saker är oxo täckta av svart damm och aska, men SOM TUR förstördes inget, ingen människa skadades och allt gick undan snabbt. Det kommer ta LÄNGE innan jag for rummet i skick. Hoppas pappan har lite sjukledigt nu, so kanske han hinner ta en titt och hjälpa mig :) Hehe
Det som jag märkt, är att jag är usel po att holla inläggena korta. Tycker synd om er fo individer som läser det här. Es tut mir sehr leid :(
(Ni märker säkert att jag har en tysk dator i användning eftersom jag inte for bokstaven "a med boll" .)
Nu äta lite till, Sen är det sovandags!
Hoppas jag for träffa nogra kivoga tyska brudar i Finland i sommar (Nej jag är inte lesbisk, tyvärr)
Auf Wiedersehen // Camilla
Mein Urlaub ist Zu Ende !
BLÄ.
Hej på er alla igen.
Så var min födelsedag över och ingen krapula syns till. Gårdagen gick väldigt lugnt tills vi öppnade champagne och rödvins flaskorna. Emilie blev packad som bara vad här hemma i hennes lya, medans jag blev ganska full när vi gick till krogen. Värst var jag nog när Emilie gick in i Kebab-kiosken och jag stod utanför. Kännde mig som en H*RA som vinkade bilar till sig. Jag tyckte det var roligt att vinka åt random bilister, och plötsligt sade jag på skoj åt Emilie "haha, han vänder om". Jag tä'nkte för mig själv "jaaaajaaa, yeah sure" men det gjorde han ju. Han körde brevid mig och frågade en massa på Tyska, och full som jag var, pratade jag engelska tillbaka. Han förstod NOLL engelska och jag började förklara på min tyska att min väninna stå där inne i kiosken. Då sade han att han skulle köra lite längre fram, parkera bilen och när vi var klara från kiosken skulle vi gå ner till honom. Fan heller att vi gjorde de :D Äääh, men eftersom det var min födelsedag, ansåg jag att jag hade rätten till att leva lite pelle :)
Det var en helt okej krog, men det var någonting som fattades. Jag vet inte vad men det var absolut inte karisbor eller någo as-packade finnar. men någonting fanns inte där. Efter en stund senare, gick jag och Emilie in i rök-rummet där jag ansåg att det är dags att gå hem. Emilie var super trött, och jag mådde mystiskt.
Efter ett äventyr hem till Emilies lya, märkte vi framför hennes dörr att NiKOLAUS har varit på besök och lämnat två choklad-julgubbar åt oss under kvällen. Vad gullit.
Jag hade faktist sett framemot matchen som skulle vara idag, men just när jag och Emilie skulle rusa iväg till Bahn, fick hon ett meddelande av sin tränare att matchen är inställd av motståndar laget. Skulle ju vari kul att se hur Emilies vänner spelar. Men vi blev hemma istället. Plötsligt plingade det på dörren och där kom den äldsta pojken med en Geburtstag-geschenke som var åt mig. Dedär tre pojkarna i Emilies familj är så söta. Tack ska ni ha! (fast ni inte läser min blogg :))
Sedan gick jag och Emi till Eis-Diele (glass-bar) och åt oss mätta på lite glass :) Vi gick runt i Foot-Locker och New Yorker butikena en liten stund, köpte en ask cigaretter och återvände hem tillbaka.
Nu längs med kvällen har vi bara latat oss och så kommer kvällen antagligen att fortsätta.
Ska ju endå upp senast 8 imorgon bitti för att sedan bege mig av till Tåget, som beger sig till Landshut.
Bajs.
Auf Wiedersehen // Camilla
Hej på er alla igen.
Så var min födelsedag över och ingen krapula syns till. Gårdagen gick väldigt lugnt tills vi öppnade champagne och rödvins flaskorna. Emilie blev packad som bara vad här hemma i hennes lya, medans jag blev ganska full när vi gick till krogen. Värst var jag nog när Emilie gick in i Kebab-kiosken och jag stod utanför. Kännde mig som en H*RA som vinkade bilar till sig. Jag tyckte det var roligt att vinka åt random bilister, och plötsligt sade jag på skoj åt Emilie "haha, han vänder om". Jag tä'nkte för mig själv "jaaaajaaa, yeah sure" men det gjorde han ju. Han körde brevid mig och frågade en massa på Tyska, och full som jag var, pratade jag engelska tillbaka. Han förstod NOLL engelska och jag började förklara på min tyska att min väninna stå där inne i kiosken. Då sade han att han skulle köra lite längre fram, parkera bilen och när vi var klara från kiosken skulle vi gå ner till honom. Fan heller att vi gjorde de :D Äääh, men eftersom det var min födelsedag, ansåg jag att jag hade rätten till att leva lite pelle :)
Det var en helt okej krog, men det var någonting som fattades. Jag vet inte vad men det var absolut inte karisbor eller någo as-packade finnar. men någonting fanns inte där. Efter en stund senare, gick jag och Emilie in i rök-rummet där jag ansåg att det är dags att gå hem. Emilie var super trött, och jag mådde mystiskt.
Efter ett äventyr hem till Emilies lya, märkte vi framför hennes dörr att NiKOLAUS har varit på besök och lämnat två choklad-julgubbar åt oss under kvällen. Vad gullit.
Jag hade faktist sett framemot matchen som skulle vara idag, men just när jag och Emilie skulle rusa iväg till Bahn, fick hon ett meddelande av sin tränare att matchen är inställd av motståndar laget. Skulle ju vari kul att se hur Emilies vänner spelar. Men vi blev hemma istället. Plötsligt plingade det på dörren och där kom den äldsta pojken med en Geburtstag-geschenke som var åt mig. Dedär tre pojkarna i Emilies familj är så söta. Tack ska ni ha! (fast ni inte läser min blogg :))
Sedan gick jag och Emi till Eis-Diele (glass-bar) och åt oss mätta på lite glass :) Vi gick runt i Foot-Locker och New Yorker butikena en liten stund, köpte en ask cigaretter och återvände hem tillbaka.
Nu längs med kvällen har vi bara latat oss och så kommer kvällen antagligen att fortsätta.
Ska ju endå upp senast 8 imorgon bitti för att sedan bege mig av till Tåget, som beger sig till Landshut.
Bajs.
Auf Wiedersehen // Camilla
Så var den dagen över.
Suck.
Suck att den dag redan är över. Skulle helst vilja stanna i Stuttgart LÄNGE, men dag för dag är ja närmare dagen då jag hamnar packa mitt och hoppa på tåget tillbaka till Vilsbiburg. Kommer vara konstigt tt bli lika isolerad igen som jag redan varit några veckor.
Men idag hade jag återigen en sovmorgon då Emilie steg upp 7 och gick ner för att föra minstingen till Bahn så att han slipper med dagis till .. dagis. haha
Jag vaknade ungefär halv 1 idag, steg upp och gick ner med Emilie för att laga mat åt oss och åt hennes Familj!
De va skit gott men jag åt nog för mycke för jag tänkte spricka.
Efter någon timme åkte vi iväg med S-Bahn in till Stuttgart för att sedan byta till U-bahn och åka vidare till Nellingen där hennes handbolls träning skulle infinna sig.
Under bytet i Stuttgart hamnade vi springa lite och Emilie skrek bakom mig "Spring ia, Spring!!" och jag sprang, HOPPADE in i tåget och dörrana stängdes. I samma ögon blick (sekund) vände jag mig om och märkte att Emilie inte hann med på tåget. HJÄLP!!! jag bara skrattade och glodde på Emilie som sa "hej meddi skunk" och jag visste fan inte vad jag skulle göra. Som tur var, var jag tillräckligt smart för att hoppa av på nästa ställe och väntade cirka 10 min på att jag skulle se en rödrockad Emilie som skulle vinkka från tåget åt mig. Jag hade ju ingen telefon, för den hade jag då glömt hemma hos Emilie.. Men allt ordnade sig och vi hamnade tillbaka på samma tåg med avgång mot Nellingen.
Vi kom hem för en timme sedan ungefär, och det börjar bli sovdags. Har ingen lust att gå och lägga mig, för då vet jag att jag är igen ett steg närmare Söndagen :(
Emilie, jag är stolt över hur bra du spelade idag!
Auf Wiedersehen // Camilla
Suck att den dag redan är över. Skulle helst vilja stanna i Stuttgart LÄNGE, men dag för dag är ja närmare dagen då jag hamnar packa mitt och hoppa på tåget tillbaka till Vilsbiburg. Kommer vara konstigt tt bli lika isolerad igen som jag redan varit några veckor.
Men idag hade jag återigen en sovmorgon då Emilie steg upp 7 och gick ner för att föra minstingen till Bahn så att han slipper med dagis till .. dagis. haha
Jag vaknade ungefär halv 1 idag, steg upp och gick ner med Emilie för att laga mat åt oss och åt hennes Familj!
De va skit gott men jag åt nog för mycke för jag tänkte spricka.
Efter någon timme åkte vi iväg med S-Bahn in till Stuttgart för att sedan byta till U-bahn och åka vidare till Nellingen där hennes handbolls träning skulle infinna sig.
Under bytet i Stuttgart hamnade vi springa lite och Emilie skrek bakom mig "Spring ia, Spring!!" och jag sprang, HOPPADE in i tåget och dörrana stängdes. I samma ögon blick (sekund) vände jag mig om och märkte att Emilie inte hann med på tåget. HJÄLP!!! jag bara skrattade och glodde på Emilie som sa "hej meddi skunk" och jag visste fan inte vad jag skulle göra. Som tur var, var jag tillräckligt smart för att hoppa av på nästa ställe och väntade cirka 10 min på att jag skulle se en rödrockad Emilie som skulle vinkka från tåget åt mig. Jag hade ju ingen telefon, för den hade jag då glömt hemma hos Emilie.. Men allt ordnade sig och vi hamnade tillbaka på samma tåg med avgång mot Nellingen.
Vi kom hem för en timme sedan ungefär, och det börjar bli sovdags. Har ingen lust att gå och lägga mig, för då vet jag att jag är igen ett steg närmare Söndagen :(
Emilie, jag är stolt över hur bra du spelade idag!
Auf Wiedersehen // Camilla
Deutschland über alles!
Hej igen!
Nu har jag igen en hel del nyheter att dela med mej av. m
Som ni alla vet (eller borde veta), så hade jag ju en familj redan klar i Stuttgart. Jag hade ju fått platsen och allt.. MEN!!!
Efter alla dessa mejl jag skrev till dem om "förlåt men jag kan inte ringa eller mejla er på ett tag nu eftersom jag inte har ert nummer eller en dator till mitt förfogande" så bestämde de sig endå för att säga NEJ till mej.
Fan jag blev så arg när de ännu till täcktes ljuga ihop en sån lögn som att jag inte skulle ha skickat AuPair-kontraktet tillbaka med min underskrift på, var nog de dummaste jag har hört om. Allt detta är ett enda stort missförstånd, främst från Familjens sida och jag e super lessen över att de täcks göra så mot mig. MEN kanske allt detta var ett tecken av Gud att denna Familj trots allt inte är så passlig för mig som de tidigare har verkat.
I alla fall, så hade min "agentur" här i Tyskland redan en ny Familj åt mej som var intresserade av mig, och jag tänkte mig att okej, kanske allt klarnar upp!
Jag ringde den nya familjen tidigare idag, då jag och Emilie var nere hos hennes familj och väntade på att maten skulle bli klar, och mamman där hade dåliga nyheter. Hennes baby hon skulle föda i maj, var död. Hon hade fått ett missfall och nu behövde de ingen AuPair mera. Hon hade verkat super trevlig och hon sade själv att hon hade fått en VÄLDIGT positiv bild av mig och fastän hon inte ännu hade sett mig var hon till 99 % berädd att ge platsen åt mig (vilket hörs egoistiskt, men hon sade det faktist själv) men eftersom den tragiska incidenten hade hänt, så behöver dom inte längre en AuPair.
Men mamman ville så gärna ge mig en chans till, dock inom en lite annan buisness än AuPair.
Mamman i denna familj jobbar inom hotell-buisness och hon erbjöd mig en utbildningsplats inom hotell-buisnessen vilket lät så jävla bra att jag inte visste skulle ja gråta eller jubla. jag gjorde ingetdera, men tackade henne redan för denna fina möjlighet. Jag vet ju inte ens om detta stämmer, men det lät alltför bra för att vara sant.
I vilket fall som helst, så sa hon oxå att hon hade redan kontaktat min agentur och sagt åt henne att de inte längre behöver en AuPair, men att min agentur skulle ha en annan familj åt mej i stuttgart.
Imorgon tillbringar jag alltså min tid framför datorn och i telefon, så att jag får en klar bild av vad som kommer att hända här nest. Utbildningsplatsen skulle ju vara sååå bra, men jag skulle inte klara av det financiellt med tanke på lägenhet osv. Därför skulle ju AuPair jobbet vara så bra för mej just nu eftersom jag endå vill stanna i Tyskland så länge ja bara kan. MEN jag skall inte ropa HEJ förrän jag är över bäcken. Det är den största orsaken varför jag just nu vill avsuta mitt bloggande om detta ämne för idag.
För cirka en timme sedan kom jag och Emilie hem från Sportsbar Victory, som ligger alldeles i närheten av var Emilie bor. Där avnjöt vi 3 drinkkar och disskuterade villt både sexuella och icke-sexuella ämnen tills vi kom fram till att "nej nu e ja så slut att vi börjar dra oss hemåt". Så fort jag fick chansen, satt jag ner mig vid denna Laptop och började detta blogg inlägg.
Det jag hoppas från morgondagen är att jag får ens en endaste en god nyhet.. orkar inte längre uppleva Dejavúer.
Men tack för mig, och sist men inte minst skall jag bekänna en sak: Jag blev lite små berusad av 2 drinkkar och ett 0,5 liters stop :D HAHA.
Auf Wiedersehen / Camilla
Nu har jag igen en hel del nyheter att dela med mej av. m
Som ni alla vet (eller borde veta), så hade jag ju en familj redan klar i Stuttgart. Jag hade ju fått platsen och allt.. MEN!!!
Efter alla dessa mejl jag skrev till dem om "förlåt men jag kan inte ringa eller mejla er på ett tag nu eftersom jag inte har ert nummer eller en dator till mitt förfogande" så bestämde de sig endå för att säga NEJ till mej.
Fan jag blev så arg när de ännu till täcktes ljuga ihop en sån lögn som att jag inte skulle ha skickat AuPair-kontraktet tillbaka med min underskrift på, var nog de dummaste jag har hört om. Allt detta är ett enda stort missförstånd, främst från Familjens sida och jag e super lessen över att de täcks göra så mot mig. MEN kanske allt detta var ett tecken av Gud att denna Familj trots allt inte är så passlig för mig som de tidigare har verkat.
I alla fall, så hade min "agentur" här i Tyskland redan en ny Familj åt mej som var intresserade av mig, och jag tänkte mig att okej, kanske allt klarnar upp!
Jag ringde den nya familjen tidigare idag, då jag och Emilie var nere hos hennes familj och väntade på att maten skulle bli klar, och mamman där hade dåliga nyheter. Hennes baby hon skulle föda i maj, var död. Hon hade fått ett missfall och nu behövde de ingen AuPair mera. Hon hade verkat super trevlig och hon sade själv att hon hade fått en VÄLDIGT positiv bild av mig och fastän hon inte ännu hade sett mig var hon till 99 % berädd att ge platsen åt mig (vilket hörs egoistiskt, men hon sade det faktist själv) men eftersom den tragiska incidenten hade hänt, så behöver dom inte längre en AuPair.
Men mamman ville så gärna ge mig en chans till, dock inom en lite annan buisness än AuPair.
Mamman i denna familj jobbar inom hotell-buisness och hon erbjöd mig en utbildningsplats inom hotell-buisnessen vilket lät så jävla bra att jag inte visste skulle ja gråta eller jubla. jag gjorde ingetdera, men tackade henne redan för denna fina möjlighet. Jag vet ju inte ens om detta stämmer, men det lät alltför bra för att vara sant.
I vilket fall som helst, så sa hon oxå att hon hade redan kontaktat min agentur och sagt åt henne att de inte längre behöver en AuPair, men att min agentur skulle ha en annan familj åt mej i stuttgart.
Imorgon tillbringar jag alltså min tid framför datorn och i telefon, så att jag får en klar bild av vad som kommer att hända här nest. Utbildningsplatsen skulle ju vara sååå bra, men jag skulle inte klara av det financiellt med tanke på lägenhet osv. Därför skulle ju AuPair jobbet vara så bra för mej just nu eftersom jag endå vill stanna i Tyskland så länge ja bara kan. MEN jag skall inte ropa HEJ förrän jag är över bäcken. Det är den största orsaken varför jag just nu vill avsuta mitt bloggande om detta ämne för idag.
För cirka en timme sedan kom jag och Emilie hem från Sportsbar Victory, som ligger alldeles i närheten av var Emilie bor. Där avnjöt vi 3 drinkkar och disskuterade villt både sexuella och icke-sexuella ämnen tills vi kom fram till att "nej nu e ja så slut att vi börjar dra oss hemåt". Så fort jag fick chansen, satt jag ner mig vid denna Laptop och började detta blogg inlägg.
Det jag hoppas från morgondagen är att jag får ens en endaste en god nyhet.. orkar inte längre uppleva Dejavúer.
Men tack för mig, och sist men inte minst skall jag bekänna en sak: Jag blev lite små berusad av 2 drinkkar och ett 0,5 liters stop :D HAHA.
Auf Wiedersehen / Camilla
En STOR uppdatering!
Hej alla kära bloggläsare (ja har ju så många :D )
Förlåt mig massor att jag varit så lat med skrivandet! Har haft ganska fullt upp med dittan dattan plus att jag nu har landat här i älskade Tyskland!
Jag tycker själv heller inte om att varken skriva eller läsa långa inlägg, men att nu försöka få er alla att få en helhets bld över vad jag egentligen sysslat med på senaste tiden så måste jag, tyvärr, skriva ett långt inlägg.
Som de flesta redan vet, hadde ja en inflyttningsfest 4 Oktober, och den var dock väldigt lyckad! vi var en passlig mängd kompisar hos mej, vi skrattade och drack mängder med alkohol. Vissa var ännu i skick innan vi befann oss på krogen, medan vissa var ganska VÄL berusade innan vi ens hann lägga tanken på en avfärd mot vårt "älskade" After Eight ".
Som ntur var, höll min lägenhet ihop genom hela festen och människorna verkade ha de roligt o bra.
Tacka er alla för att ni orkade lägga foten in i min lilla lya och förgylla min kväll.
För övrigt har jag trivats super bra i min fina lya på Tallmogränd i Karis! fastän lägenheten är på första våningen, klarade jag mej bra (förutom då vissa incidenter som jag inte tänker nämna här :P ) och jag trivdes som fisken i vattnet!
Saknar min lägenhet :(
Plötsligt fick jag några ideer på att fara utomlands och jobba, främs då som AuPair, vilket jag redan tidigare har nämnt.
Men denna gång var det Tyskland dit jag ville.
Miljontals ansökningar har skickats och jag fick kontakt med en familj med endast ett barn i Stuttgart. Jag hade redan fått platsen från första januari ett år framåt.
MEN, sedan ringde en Finsk mamma och väckte mig en måndag morgon, när jag ännu var hemma i Finland.
Hennes dåvarande AuPair hadde redan sagt upp kontraktet innan hon hann hem till deras hus, och hon ville fara hem tillbaka, så hon behövde hastigt en ny Au-Pair som snabbt kunde komma o sköta om deras barn och djur.
Nåja, efter 1 timmes sovande (jag skulle egentligen fundera en timme) ringde mamman pånytt och frågade "nåh, när kan du komma, ida eller imorgon?" jag svarade glatt och lite confused "nå, om de passar så imorgon!"
Så alltså Tisdagen den 11 November hoppade lilla jag på flyget Richtung münchen o mellanlandade i Köpenhamn.
Och nu har jag varit cirka 95km utanför München i en lite stad som heter Vilsbiburg, mitt ute på landet bland åkrar.
Har alltså varit utan dator ganska så länge eftersom jag har varit ensam med barnen (11 och 9 åriga flickor plus en pojke som är 6 år gammal) då föräldrana ha varit i Finland på någo jobb-resor .
Ärligt talat så trivs jag tyvärr inte som fisken i vattnet där ute på landet. Jag har antagligen vuxit upp nu och blivit mera en stads-människa och därför har jag inga planer på att stanna hos denna familj eftersom jag är totalt isolerad från någo liv där jag har möjligheter till nya bekantaskaper. Familjen är dock jätte trevlig och barnen beter sig bättre i mitt sällskap än va de gör när nåndera av föräldrana är hemma. Haha :)
För tillfället Sitter jag i en liten mysig lägenhet i Leonberg, utanför Stuttgart (med S-Bahn tar det cirka 30 min) hos min käre vän Emilie Källman. Hon är också som AuPair i Tyskland och dessutom i vår älskade stad .
Hit anlände jag igår cirka 13:00 med tåg från Landshut (nära Vilsbiburg) och det känndes så härligt att få komma bort från mamma rollen för en hel vecka! Dethär är min semester för i år, och jag tror den kommer bli toppen!!!!
Just nu ligger Emilie bakom mej i sin säng och snarkar (hon sov endast 3 timmar inatt medan jag har sovit dryga 8 timmar ! Fyfan vad skönt att int hamna stiga upp tidigt! Jag fixade mig klar, tog S-bahn in till Hauptbanhof där jag träffade Emilie som redan hade begett sig iväg 8 på morgonen för ett inträdesprov till en utbildningsplats i Centrum!
Vi gick på kaffe, snarvlade gamla minnen och dorg iväg hem tillbaka.
Skall senare iväg till en pub här nära för att se vem som lirar biljard bättre!
AUF VIEDERSEHEN / Camilla
Förlåt mig massor att jag varit så lat med skrivandet! Har haft ganska fullt upp med dittan dattan plus att jag nu har landat här i älskade Tyskland!
Jag tycker själv heller inte om att varken skriva eller läsa långa inlägg, men att nu försöka få er alla att få en helhets bld över vad jag egentligen sysslat med på senaste tiden så måste jag, tyvärr, skriva ett långt inlägg.
Som de flesta redan vet, hadde ja en inflyttningsfest 4 Oktober, och den var dock väldigt lyckad! vi var en passlig mängd kompisar hos mej, vi skrattade och drack mängder med alkohol. Vissa var ännu i skick innan vi befann oss på krogen, medan vissa var ganska VÄL berusade innan vi ens hann lägga tanken på en avfärd mot vårt "älskade" After Eight ".
Som ntur var, höll min lägenhet ihop genom hela festen och människorna verkade ha de roligt o bra.
Tacka er alla för att ni orkade lägga foten in i min lilla lya och förgylla min kväll.
För övrigt har jag trivats super bra i min fina lya på Tallmogränd i Karis! fastän lägenheten är på första våningen, klarade jag mej bra (förutom då vissa incidenter som jag inte tänker nämna här :P ) och jag trivdes som fisken i vattnet!
Saknar min lägenhet :(
Plötsligt fick jag några ideer på att fara utomlands och jobba, främs då som AuPair, vilket jag redan tidigare har nämnt.
Men denna gång var det Tyskland dit jag ville.
Miljontals ansökningar har skickats och jag fick kontakt med en familj med endast ett barn i Stuttgart. Jag hade redan fått platsen från första januari ett år framåt.
MEN, sedan ringde en Finsk mamma och väckte mig en måndag morgon, när jag ännu var hemma i Finland.
Hennes dåvarande AuPair hadde redan sagt upp kontraktet innan hon hann hem till deras hus, och hon ville fara hem tillbaka, så hon behövde hastigt en ny Au-Pair som snabbt kunde komma o sköta om deras barn och djur.
Nåja, efter 1 timmes sovande (jag skulle egentligen fundera en timme) ringde mamman pånytt och frågade "nåh, när kan du komma, ida eller imorgon?" jag svarade glatt och lite confused "nå, om de passar så imorgon!"
Så alltså Tisdagen den 11 November hoppade lilla jag på flyget Richtung münchen o mellanlandade i Köpenhamn.
Och nu har jag varit cirka 95km utanför München i en lite stad som heter Vilsbiburg, mitt ute på landet bland åkrar.
Har alltså varit utan dator ganska så länge eftersom jag har varit ensam med barnen (11 och 9 åriga flickor plus en pojke som är 6 år gammal) då föräldrana ha varit i Finland på någo jobb-resor .
Ärligt talat så trivs jag tyvärr inte som fisken i vattnet där ute på landet. Jag har antagligen vuxit upp nu och blivit mera en stads-människa och därför har jag inga planer på att stanna hos denna familj eftersom jag är totalt isolerad från någo liv där jag har möjligheter till nya bekantaskaper. Familjen är dock jätte trevlig och barnen beter sig bättre i mitt sällskap än va de gör när nåndera av föräldrana är hemma. Haha :)
För tillfället Sitter jag i en liten mysig lägenhet i Leonberg, utanför Stuttgart (med S-Bahn tar det cirka 30 min) hos min käre vän Emilie Källman. Hon är också som AuPair i Tyskland och dessutom i vår älskade stad .
Hit anlände jag igår cirka 13:00 med tåg från Landshut (nära Vilsbiburg) och det känndes så härligt att få komma bort från mamma rollen för en hel vecka! Dethär är min semester för i år, och jag tror den kommer bli toppen!!!!
Just nu ligger Emilie bakom mej i sin säng och snarkar (hon sov endast 3 timmar inatt medan jag har sovit dryga 8 timmar ! Fyfan vad skönt att int hamna stiga upp tidigt! Jag fixade mig klar, tog S-bahn in till Hauptbanhof där jag träffade Emilie som redan hade begett sig iväg 8 på morgonen för ett inträdesprov till en utbildningsplats i Centrum!
Vi gick på kaffe, snarvlade gamla minnen och dorg iväg hem tillbaka.
Skall senare iväg till en pub här nära för att se vem som lirar biljard bättre!
AUF VIEDERSEHEN / Camilla
Au Pair och andra planer
Jag fick ett samtal från utlandet idag. Det var en mamma i en tre personers familj i USA som sökte en AuPair för 3 månader från och med..ungefär NU, som ringde och "intervjuade" mig om jobbet. Hon lät väldigt trevlig och där skulle jag sköta deras 3 månader gamla Baby och ha möjlighet att resa och "se omkring mig".
Det bara pirrade i magen när jag pratade med mamman och hon lovade höra av sig mot slute av veckan gällande vem som är den LUCKY ONE .
Jag skulle just nu ha en så passlig period som jag skulle kunna spendera i utlandet och vad är nu bättre än att jobba där? Min chans har kommit, och jag bönar och ber att jag gjorde ens ett någotlunda acceptabelt intryck ifrån mig.
Det skulle vara såå härligt att få åka till det så omtalade landet och träffa nya människor som lever en helt annan kultur än vi, se platser som man inte kan se i norden, och framför allt.. SURFA. Okej jag får köra några timmar om jag vill surfa men det borde inte vara något problem.
Jag minns från när jag var liten om hur pappa brukade säga två ramsor åt mig:
1. Flå aldrig björnen förrän den är skjuten
2. Ropa aldrig HEJ förrän du är över bäcken
Jag hoppas att ni mina kära vänner som läser detta förstår vad jag menar, men till er dabbar som inte förstår så kan jag förklara kort.
NOOT.
Men iaf hoppas jag nu efter att ha skrivit detta blogg-inlägg att jag inte i onödan varit nervös och väntat på ett positivt samtal från USA , och sedan hör dom inte av sig alls. Det skulle just vara typiskt min tur.
Beginners luck?
Det bara pirrade i magen när jag pratade med mamman och hon lovade höra av sig mot slute av veckan gällande vem som är den LUCKY ONE .
Jag skulle just nu ha en så passlig period som jag skulle kunna spendera i utlandet och vad är nu bättre än att jobba där? Min chans har kommit, och jag bönar och ber att jag gjorde ens ett någotlunda acceptabelt intryck ifrån mig.
Det skulle vara såå härligt att få åka till det så omtalade landet och träffa nya människor som lever en helt annan kultur än vi, se platser som man inte kan se i norden, och framför allt.. SURFA. Okej jag får köra några timmar om jag vill surfa men det borde inte vara något problem.
Jag minns från när jag var liten om hur pappa brukade säga två ramsor åt mig:
1. Flå aldrig björnen förrän den är skjuten
2. Ropa aldrig HEJ förrän du är över bäcken
Jag hoppas att ni mina kära vänner som läser detta förstår vad jag menar, men till er dabbar som inte förstår så kan jag förklara kort.
NOOT.
Men iaf hoppas jag nu efter att ha skrivit detta blogg-inlägg att jag inte i onödan varit nervös och väntat på ett positivt samtal från USA , och sedan hör dom inte av sig alls. Det skulle just vara typiskt min tur.
Beginners luck?
Var är hederliga sporten!?
Jag har så länge funderat vart den hederliga sporten tagit vägen! Jag blir mer än frustrerad av alla dessa medier
som har sina skriverier på första sidan av alla skvaller tidningar med Kaisa Varis, Mika Myllylä och Jere Karalahti.
Det finns inget värre än olika sportgrenar där människor inte förstår sej på "den hedärliga sporttn" (läs med dialekt från Karis) längre. De tar sej till steroider för att bygga upp muskler, tar sej till olika hormoner och andra "förbjudna medel" fastän de vet att det går illa om de åker fast!
När jag var liten tittade jag alltid på en massa sporter, höll själv på med hundratals olika sportgrenar, fastän tiden inte alltid räckte till. Jag hurrade på Finland i Vm-ishockey -95 och bra gick det!
En gång hurrade jag på dessa ovannämnda personer när jag så dem i sitt ässe i TV:n.. Men dock inte mer!
Kan Finnar inte hålla sig längre? Är de förbjudna ämnen så frästande?
Om man tar snowboarding som ett exempel, och som en gemförelse mot dehär skidarna och diverse sportare, så kan jag inte annat än att lyfta på hatten åt Auttina, Mattilona, och Piiroinena! SABLAR vad dom ger Finnana en bra bil ute på världen! Okej, jag medger, snowboarding är och har varit kännt för att dedär "tuffa-pojkarna" röker på lite nu och då. Men iaf har de inte testats positiva för någo ämnen som gör dem starkare eller mera uthålliga!
Nu ska ni inte tro att jag ser upp till dedär "på-Rökarna" för Nej-Nej det gör jag inte, jag bara vill framhäva min point i allt detta katastrofieri. Jag är urförbannad på dehär finnarna som nångång i världen varit duktiga o haft en fin framgång och kariär, och när kroppen börjar säga emot, tar de några sprutor o några piller så är "allt-bra-igen" och de är i oklanderligt skick. Sånt BullS**T säger jag.
Kan man inte träna sej så att man är bra, gör en massa idrottsträningar som gör att man förstärker sin kropp och uthållighet på ett naturligt sätt! Jag menar en kille som är Oskuld kan ju inte stå ut bara en kort kort stund.. Medan en mera erfaren kille kan hålla på i flere timmar.
Så ALLA ni där ute som läser min blogg och som får (hoppeligen) höra om detta av nån som läst dethär inlägget, SKALL INTE NÅGONSIN I DEN VIDA VÄRLDEN börja fuska med något medel hit o dit.
Kan man bara inte öva sej via naturliga konster att bli allt duktigare.
Snowboard åkare tränar med trampolin, simhall och andra redskapsgymnastikträningar! OCH SE hurdan J*****VLA framgång Finska Snowboardåkare har! HALLELUJA för dem (Apploder hörs i bakgrunden).
som har sina skriverier på första sidan av alla skvaller tidningar med Kaisa Varis, Mika Myllylä och Jere Karalahti.
Det finns inget värre än olika sportgrenar där människor inte förstår sej på "den hedärliga sporttn" (läs med dialekt från Karis) längre. De tar sej till steroider för att bygga upp muskler, tar sej till olika hormoner och andra "förbjudna medel" fastän de vet att det går illa om de åker fast!
När jag var liten tittade jag alltid på en massa sporter, höll själv på med hundratals olika sportgrenar, fastän tiden inte alltid räckte till. Jag hurrade på Finland i Vm-ishockey -95 och bra gick det!
En gång hurrade jag på dessa ovannämnda personer när jag så dem i sitt ässe i TV:n.. Men dock inte mer!
Kan Finnar inte hålla sig längre? Är de förbjudna ämnen så frästande?
Om man tar snowboarding som ett exempel, och som en gemförelse mot dehär skidarna och diverse sportare, så kan jag inte annat än att lyfta på hatten åt Auttina, Mattilona, och Piiroinena! SABLAR vad dom ger Finnana en bra bil ute på världen! Okej, jag medger, snowboarding är och har varit kännt för att dedär "tuffa-pojkarna" röker på lite nu och då. Men iaf har de inte testats positiva för någo ämnen som gör dem starkare eller mera uthålliga!
Nu ska ni inte tro att jag ser upp till dedär "på-Rökarna" för Nej-Nej det gör jag inte, jag bara vill framhäva min point i allt detta katastrofieri. Jag är urförbannad på dehär finnarna som nångång i världen varit duktiga o haft en fin framgång och kariär, och när kroppen börjar säga emot, tar de några sprutor o några piller så är "allt-bra-igen" och de är i oklanderligt skick. Sånt BullS**T säger jag.
Kan man inte träna sej så att man är bra, gör en massa idrottsträningar som gör att man förstärker sin kropp och uthållighet på ett naturligt sätt! Jag menar en kille som är Oskuld kan ju inte stå ut bara en kort kort stund.. Medan en mera erfaren kille kan hålla på i flere timmar.
Så ALLA ni där ute som läser min blogg och som får (hoppeligen) höra om detta av nån som läst dethär inlägget, SKALL INTE NÅGONSIN I DEN VIDA VÄRLDEN börja fuska med något medel hit o dit.
Kan man bara inte öva sej via naturliga konster att bli allt duktigare.
Snowboard åkare tränar med trampolin, simhall och andra redskapsgymnastikträningar! OCH SE hurdan J*****VLA framgång Finska Snowboardåkare har! HALLELUJA för dem (Apploder hörs i bakgrunden).
SkiExpo & Halloween helgen
SKIEXPO 2.11 - 2007
Så va då återigen en SkiExpo bakom oss. Visserligen varade mässan från 2 nov. till 4 nov, men jag vistade platsen endast på fredagen den 2 november. Jag och Ida åkte iväg från Karis med 10:ans tåg för att säkert vara i tid och hinna disskutera lite grejjer med övriga gänget som skulle jobba i påminne ständet (där skulle vi ju oxå jobba på fredagen!).
MEN när vi anlände till mässan, var vi alldeles ensamma i ständet, så vi fick börja mässan utan de övriga.
Det var ganska jobbigt eftersom vi inte hadde en blekaste aning om vad vi skulle berätta om den där nya BackBils banan som kommer till påminne nästa sommar.. Vi hadde dessutom inga Skjortor..
Jag ringde till de andra och frågade "Hey var e ni?" "Jo moi, vi e på väg men han hamna fara via blablabla och jag är ännu i Esbo och kommer först till 12:45 !" "Aijaa, MEN VA KIVA ... -.- "
Så jag och Ida hadde en important mission med att dela ut en massa broschyrer (som jag tyvärr var ganska missnöjd med fastän det var nya för i år.. ) och hälsa dem välkomna. "Tervetuloa Påminneen!!" Och ett riktigt brett leende måste man ju ha.. Jag blev även klassad som överenergisk.. Kanske de börja gå på Idas nerver :D
Antagligen ha hon inte sett en sån sida i mej förut..
Nåja, allt som allt , beslöt Jag och Ida oss för att få planera påminne ständet och alla rekvisitor (ink. broshyrer) för nästa års SkiExpo! Ja då tammefan är det nog ingen "slalomfajja" som hoppar på PÄRMBILDEN! mårr -.-
Halloween helgen
Halloween var tydligen oxå över med ett hujj! Jag minns när man va liten och pyntade hela huset med en massa pumppor och spöken och spindelnät, och ansåg detta som något häftigt. Visst saknar man good old days då man inte behövde bry sej om något annat än att man hadde en pulkka som fungerade :) Jag ska nog tra mej i nacken och släpa med mej någon väninna för att åka pulkka här någon inkommande dag.
Halloween blev nog ingen fest för min del. JAg blev nämligen lite förkyld på torsdagens arbetskväll och efter Lördagens dag på jobbet var jag ganska trött. Jag satt hemma och kikade DIRTY SANCHEZ the movie med brorsans flickvän. I slutet av den filmen säger en av killarna "If you managed to watch this movie without puking or fainting... Then you are as sick as these bastards" Inte exakt ordagrant men det betydde iaf samma sak :D
Kanske det stämmer för mej.. Jag gapskrattade igenom filmen och drömde om att själv filma något kreisit. förståss inte lika bad.. men något ditåt. Skulle ju vara helt intressant :)
Söndagen var det jobb men först på kvällen, så jag joinade RXU:s möte i uncan för att disskutera lite saker och ting för Freestyle skidarna och snowboardarna .
Jobbet har ALDRIG varit sådär lugnt på en Söndagkväll. NI ALLA som varit i kotipizza på en söndagkväll vet att det är alltid lika kaos! Men nu var det så jäääkla skönt :D Jag slapp hem med Ida som ÄNTLIGEN hadde kommit hem från Estland. Okej hon var ju där bara från lördag morgon till söndag kväll så. :P
Vi rökte en cigg hemma hos mej, och sedan for hon för att söka sin syster.
Jag somanbde typ 2. Steg upp klockan 7 och fick ett helvetes brått till duschen. Tur var, så åkte jag taxi hemifrån till stationen, och sedan med det dagliga tåget till Kyrkslätt för att sedan gå igen lite på en kilometer till skolan.
Endast 3 dagar kvar yills vi åker till RUKA <3 FUCKIN FABULÖÖST !
Så va då återigen en SkiExpo bakom oss. Visserligen varade mässan från 2 nov. till 4 nov, men jag vistade platsen endast på fredagen den 2 november. Jag och Ida åkte iväg från Karis med 10:ans tåg för att säkert vara i tid och hinna disskutera lite grejjer med övriga gänget som skulle jobba i påminne ständet (där skulle vi ju oxå jobba på fredagen!).
MEN när vi anlände till mässan, var vi alldeles ensamma i ständet, så vi fick börja mässan utan de övriga.
Det var ganska jobbigt eftersom vi inte hadde en blekaste aning om vad vi skulle berätta om den där nya BackBils banan som kommer till påminne nästa sommar.. Vi hadde dessutom inga Skjortor..
Jag ringde till de andra och frågade "Hey var e ni?" "Jo moi, vi e på väg men han hamna fara via blablabla och jag är ännu i Esbo och kommer först till 12:45 !" "Aijaa, MEN VA KIVA ... -.- "
Så jag och Ida hadde en important mission med att dela ut en massa broschyrer (som jag tyvärr var ganska missnöjd med fastän det var nya för i år.. ) och hälsa dem välkomna. "Tervetuloa Påminneen!!" Och ett riktigt brett leende måste man ju ha.. Jag blev även klassad som överenergisk.. Kanske de börja gå på Idas nerver :D
Antagligen ha hon inte sett en sån sida i mej förut..
Nåja, allt som allt , beslöt Jag och Ida oss för att få planera påminne ständet och alla rekvisitor (ink. broshyrer) för nästa års SkiExpo! Ja då tammefan är det nog ingen "slalomfajja" som hoppar på PÄRMBILDEN! mårr -.-
Halloween helgen
Halloween var tydligen oxå över med ett hujj! Jag minns när man va liten och pyntade hela huset med en massa pumppor och spöken och spindelnät, och ansåg detta som något häftigt. Visst saknar man good old days då man inte behövde bry sej om något annat än att man hadde en pulkka som fungerade :) Jag ska nog tra mej i nacken och släpa med mej någon väninna för att åka pulkka här någon inkommande dag.
Halloween blev nog ingen fest för min del. JAg blev nämligen lite förkyld på torsdagens arbetskväll och efter Lördagens dag på jobbet var jag ganska trött. Jag satt hemma och kikade DIRTY SANCHEZ the movie med brorsans flickvän. I slutet av den filmen säger en av killarna "If you managed to watch this movie without puking or fainting... Then you are as sick as these bastards" Inte exakt ordagrant men det betydde iaf samma sak :D
Kanske det stämmer för mej.. Jag gapskrattade igenom filmen och drömde om att själv filma något kreisit. förståss inte lika bad.. men något ditåt. Skulle ju vara helt intressant :)
Söndagen var det jobb men först på kvällen, så jag joinade RXU:s möte i uncan för att disskutera lite saker och ting för Freestyle skidarna och snowboardarna .
Jobbet har ALDRIG varit sådär lugnt på en Söndagkväll. NI ALLA som varit i kotipizza på en söndagkväll vet att det är alltid lika kaos! Men nu var det så jäääkla skönt :D Jag slapp hem med Ida som ÄNTLIGEN hadde kommit hem från Estland. Okej hon var ju där bara från lördag morgon till söndag kväll så. :P
Vi rökte en cigg hemma hos mej, och sedan for hon för att söka sin syster.
Jag somanbde typ 2. Steg upp klockan 7 och fick ett helvetes brått till duschen. Tur var, så åkte jag taxi hemifrån till stationen, och sedan med det dagliga tåget till Kyrkslätt för att sedan gå igen lite på en kilometer till skolan.
Endast 3 dagar kvar yills vi åker till RUKA <3 FUCKIN FABULÖÖST !
What Comes In The Future
En helt vanlig dag i oktober får jag en kick av att se på Sex&The City. jag får en kick att skriva blogg.
Hoppeligen kommer min dator INTE att crasha totalt så att jag med lugn och ro kan fortsätta skriva tills jag somnar.
Har nämligen en massa nya ideer och nya visioner och mål som jag SKALL nå i mitt liv.
Antagligen tycker ni flesta att att det är bara "one of those dreams" men saken är lite annan.
Jag ligger nämligen i en sån situation i mitt liv där jag skarpt tror på astrologier och dyligt (må låta crazy), men så är det. Jag är trött på att skolan har gått upp åt helsike och nu är jag så i mitt esse för att studera till något. Är så trött av att bara gå i gymnasiet och inte komma någon vart. Ni vet vad jag menar.. Allt dedär med att inte få ett färdit yrke osv. Men det var mitt val och jag ångrar nog inte det heller.
Anyways så är mitt liv ganska råddit för tillfället, eller rättare sagt så har det varit råddit. Nu börjar lixom saker o ting rulla lite bättre. Tror jag iaf.
Jag drömmer mej bort om dagarna, om nätterna.. När som helst! Till den skolan jag vill.
Milano HERE I COME! Italien är stället dit jag vill. få leva LA DOLCE VITA med två härliga tjej kompisar! Vad kan vara bättre? Det som jag absolut vill studera är Graphic Design, på Svenska: Grafisk Design. Skämt o sido.
Jag längtar så. Men FÖRST måste lilla flickan ta itu med gymnasiet och få det färdigt, sen jobba sin rumppa av sej för att tjäna in så mycke pengar som möjligt så att jag har råd att flytta osv. Det fixar sej vet jag, det kräver bara väldigt bra organisering och planering!
Dessutom har det hänt något annat ganska kul. Jag har fått ett relativt stort ansvar på nacken!
Jag är nämligen Freestyle direktionens Ordförande i Påminne! Kommer va ganska Grejt att få planera möten , planera en massa evenemang och annat kul som gör påminne lite "större" i utomstående folks ögon.
Jag är beredd på att göra VAD SOM HELST för att få Påminne att bli bättre. Mest på tanke på de att finansserna från förra årets säsong e inte så strålande pga den korta säsongen. PLUS att det finns ganska många i den yngre generationen som är rätt så duktiga på freestyleskidor och snowboard som skulle kunna nå toppen! Det finns ju nämligen redan en som har kommit långt, vilket är en stor grej eftersom han kommer från påminne ursprungligen!
Snart är det RUKA utbildningen som gäller för min och Idas del. Skriver mer om den när den är aktuell.
Nu måste jag gå i duschen och sen dyka ner bland lakanen. Ska ju trots allt stiga upp halv 6 imoron bitti.
School you know. Jag börjar 8. Can you all scream : "YIPPIYAYYEE!!!" ?? aa.. that was what i thought..
Så Gonatt för min del.
Hoppeligen kommer min dator INTE att crasha totalt så att jag med lugn och ro kan fortsätta skriva tills jag somnar.
Har nämligen en massa nya ideer och nya visioner och mål som jag SKALL nå i mitt liv.
Antagligen tycker ni flesta att att det är bara "one of those dreams" men saken är lite annan.
Jag ligger nämligen i en sån situation i mitt liv där jag skarpt tror på astrologier och dyligt (må låta crazy), men så är det. Jag är trött på att skolan har gått upp åt helsike och nu är jag så i mitt esse för att studera till något. Är så trött av att bara gå i gymnasiet och inte komma någon vart. Ni vet vad jag menar.. Allt dedär med att inte få ett färdit yrke osv. Men det var mitt val och jag ångrar nog inte det heller.
Anyways så är mitt liv ganska råddit för tillfället, eller rättare sagt så har det varit råddit. Nu börjar lixom saker o ting rulla lite bättre. Tror jag iaf.
Jag drömmer mej bort om dagarna, om nätterna.. När som helst! Till den skolan jag vill.
Milano HERE I COME! Italien är stället dit jag vill. få leva LA DOLCE VITA med två härliga tjej kompisar! Vad kan vara bättre? Det som jag absolut vill studera är Graphic Design, på Svenska: Grafisk Design. Skämt o sido.
Jag längtar så. Men FÖRST måste lilla flickan ta itu med gymnasiet och få det färdigt, sen jobba sin rumppa av sej för att tjäna in så mycke pengar som möjligt så att jag har råd att flytta osv. Det fixar sej vet jag, det kräver bara väldigt bra organisering och planering!
Dessutom har det hänt något annat ganska kul. Jag har fått ett relativt stort ansvar på nacken!
Jag är nämligen Freestyle direktionens Ordförande i Påminne! Kommer va ganska Grejt att få planera möten , planera en massa evenemang och annat kul som gör påminne lite "större" i utomstående folks ögon.
Jag är beredd på att göra VAD SOM HELST för att få Påminne att bli bättre. Mest på tanke på de att finansserna från förra årets säsong e inte så strålande pga den korta säsongen. PLUS att det finns ganska många i den yngre generationen som är rätt så duktiga på freestyleskidor och snowboard som skulle kunna nå toppen! Det finns ju nämligen redan en som har kommit långt, vilket är en stor grej eftersom han kommer från påminne ursprungligen!
Snart är det RUKA utbildningen som gäller för min och Idas del. Skriver mer om den när den är aktuell.
Nu måste jag gå i duschen och sen dyka ner bland lakanen. Ska ju trots allt stiga upp halv 6 imoron bitti.
School you know. Jag börjar 8. Can you all scream : "YIPPIYAYYEE!!!" ?? aa.. that was what i thought..
Så Gonatt för min del.
Närbild i Hangö
